Vår vecka i Byron gick så fort på nåt sätt, (tiden går fort när man har roligt...?) plötsligt var det dags att säga tack och farväl. Byron var första stället i Australien hittills som kag kände att jag inte riktigt var klar med på nåt sätt. Om man nånsin blir klar med Byron. Om man nånsin blir klar med Australien rättare sagt. Skulle lätt kunna stanna i Byron i alla fall, och leta jobb. Vi kommer säga som alla andra sagt före oss: Åk till Byron Bay, ni kommer älska det! För det är verkligen dagens sanning. Jag lämnade en liten bit av mitt hjärta där. Okej, det kanske hade lite att göra med en viss kanadensare också, men annars var det faktiskt för att Byron är ett litet paradis.

Detta trots att vi lämnade Byron den dan då de australiensiska vädergudarna återigen ville jävlas med oss. Det regnade HELA morgonen och förmiddagen. Vi hade suttit isolerade under taket på uteplatsen eftersom varje rörelse innebar att man vart plaskblöt. Där snackar vi ösregn! Galet intensivt ösregn.

Vi hade egentligen inga förväntningar på Surfers Paradise när vi kom hit. Precis som alla sagt innan oss, så kommer vi också att säga: Visst, åk till Surfers men åk vidare lika fort igen. Stan är nämligen rätt överskattad och gör sig inte riktigt förtjänt av sitt namn. Nu har jag ju inte surfat här, men lite Surfers Disappointment är det nog allt. Surfers är så olikt Byron: Skyskrapor och stadsliv jämfört med den softa, mysiga småstadskaraktären som Byron har. Vi har konstaterat att det finns TVÅ saker att göra här i Surfers: Ligga på beachen & festa. Så det är vad vi har gjort! Check och check på den.

Lite cred till Surfers ändå, för igår bjöd stället på ett helt overkligt bra väder. Sånt väder som Australien SKA ha varje dag, men som har varit lite...ehrm, frånvarande. Surfers tog ändå begreppet clear blue sky till en helt annan nivå igår. Det var välkommet, och vi njöt på beachen hela dan pretty much. På kvällen drog vi ut på Pubcrawl med ett gäng som arrangerar krog/partyrundor i princip. Ganska stillsam tillställning (det var ju bara onsdag) i jämförelse, men vi träffade en del trevliga personer ändå. En schweizare, några britter och två nästansvenskar. Jag kunde ha offrat min ena lilltå på att de banne mig var svenskar! Två blonda lintottar i brorsans ålder. Men nej, de var från Melbourne. Oväntat. Men de sa att sen de kom till Surfers så hade de fått höra samma sak tre gånger redan, så det var inte bara jag alltså. Känns lite olagligt att se så svensk ut. Borde vara patenterat. Det var i alla fall en del coola uteställen.

Här i Surfers bor vi på ett backpacker- hotell mitt i centrum. Boendet ingår i vårt östkust- paket från Peter Pan. Känns väldigt lyxigt med bara 4 sängar i rummet plus badrum och kyl på rummet.

Nu har vi också upptäckt att våra vägar kommer att korsas med andras som gör precis samma sträcka. De första vi snubblade över igen var två österikiska tjejer från vår sovsal i Byron. Samma dag såg vi också de två grabbarna från Jönköping som vi snackat med förut. Fram tills nu har vi ju flängt kors och tvärs över det här landet, men nu börjar vi ta oss uppåt norrut mot Cairns.

Peace out!
Hanna