Living the dream!!
Gratis internet igen, sa here we go!
Forst av allt: jag ar saaaa glad att vi bestamde oss for att utforska Nya Zeeland med en Stray- buss! Vi har bara haft ett par dagar annu, men har redan varit med om sa mycket otroligt och fatt sa manga underbara vanner. Stray och Nya Zeeland ar fantastiskt. Stray funkar som sa att man hoppar av och pa som man vill och blir guidad till alla stallen och bussen fixar aven boende och andra aktiviteter. Det ar som ett kollo/ lager/ skolresa, fast med 20- 25 aringar istallet for tolvaringar. Annars ar det ungefar samma :) Vi aker buss, lagar mat i team, bor i vaningssangar i sovsalar och har roligt ihop. Vi var 28 pa bussen fran borjan, och nastan alla i ursprungsuppsattningen ar kvar. Vi hanger mest med Matt (england), Ronan (irland), Miriam (tyskland) och Rachel (Aus). Killarna bor ocksa pa gardar, sa vi har diskutterat endel lantbruk! Pappa, vad heter den blandras vi har pa vara kor forresten..? :)
Ett otroligt gang av personligheter fran hela varlden! Var chauffor och guide, Mambo, ar en skon kille som pratar hela tiden. Pricken over i:et.
For att namna lite av vad vi varit med om hittills: vi har sett fantastisk natur har pa norra on (berg, regnskogar, klippor, grottor, strander) badat i varma kallor (badat har vi gjort varje dag forresten, sa vid det har laget har vi ratt snygga bikinilinjer) , man har kunnat anmala sig till grottaventyr & rafting, (aka gummibat i vattenfall typ) vi har dansat med Maori- folket (ursprungsbefolkningen fran NZ, typ som aboriginerna i Aus), haft barbeque, firat en av tjejerna pa bussen som fyllde ar (slog nat sorts personligt rekord i antal shots vilket resulterade i en anings bakfylla...) och en hel del annat.
Jag, Matt, Ronan, Miriam & Rachel skulle ha gjort sky dive (fallskarmshopp) idag, men precis nar vi var klara for att aka sa fick vi stalla in for att vadret slog om. Det ar enda nackdelen med NZ hittills, vadret slar om hela tiden. Regn, sol, vind, regn, sol etc....Men vart gang ska gora det en annan dag. Tro det eller ej, men jag ser fram emot det sa grymt mycket!! Imorgon ska vi gora en sex timmars vandring i en nationalpark. Den raknas som en av de vackraste vandringarna i varlden.
Later!
Hanna
Forst av allt: jag ar saaaa glad att vi bestamde oss for att utforska Nya Zeeland med en Stray- buss! Vi har bara haft ett par dagar annu, men har redan varit med om sa mycket otroligt och fatt sa manga underbara vanner. Stray och Nya Zeeland ar fantastiskt. Stray funkar som sa att man hoppar av och pa som man vill och blir guidad till alla stallen och bussen fixar aven boende och andra aktiviteter. Det ar som ett kollo/ lager/ skolresa, fast med 20- 25 aringar istallet for tolvaringar. Annars ar det ungefar samma :) Vi aker buss, lagar mat i team, bor i vaningssangar i sovsalar och har roligt ihop. Vi var 28 pa bussen fran borjan, och nastan alla i ursprungsuppsattningen ar kvar. Vi hanger mest med Matt (england), Ronan (irland), Miriam (tyskland) och Rachel (Aus). Killarna bor ocksa pa gardar, sa vi har diskutterat endel lantbruk! Pappa, vad heter den blandras vi har pa vara kor forresten..? :)
Ett otroligt gang av personligheter fran hela varlden! Var chauffor och guide, Mambo, ar en skon kille som pratar hela tiden. Pricken over i:et.
For att namna lite av vad vi varit med om hittills: vi har sett fantastisk natur har pa norra on (berg, regnskogar, klippor, grottor, strander) badat i varma kallor (badat har vi gjort varje dag forresten, sa vid det har laget har vi ratt snygga bikinilinjer) , man har kunnat anmala sig till grottaventyr & rafting, (aka gummibat i vattenfall typ) vi har dansat med Maori- folket (ursprungsbefolkningen fran NZ, typ som aboriginerna i Aus), haft barbeque, firat en av tjejerna pa bussen som fyllde ar (slog nat sorts personligt rekord i antal shots vilket resulterade i en anings bakfylla...) och en hel del annat.
Jag, Matt, Ronan, Miriam & Rachel skulle ha gjort sky dive (fallskarmshopp) idag, men precis nar vi var klara for att aka sa fick vi stalla in for att vadret slog om. Det ar enda nackdelen med NZ hittills, vadret slar om hela tiden. Regn, sol, vind, regn, sol etc....Men vart gang ska gora det en annan dag. Tro det eller ej, men jag ser fram emot det sa grymt mycket!! Imorgon ska vi gora en sex timmars vandring i en nationalpark. Den raknas som en av de vackraste vandringarna i varlden.
Later!
Hanna
NZ: Where the action is
Kul att hora att ni lever dar hemma :)
I dag var vi pa en gratis tur runt i Aukland som anordnas av Stray, samma bolag som vi ska tillbringa vara 3 veckor med. Start i morgon! Det ska bli sa himla kul. For er nyfikna sa kan man ga in pa http://www.straytravel.com/ och pa Passes & Prices valja Short Moe under nr 3 (jump to a pass). Det ar varan rutt.
I detta lilla backpackerland ar det action minsann: bungy jump, sky diving, sky jump...under var gratis tur idag sa var vi tolv personer varav sex svenskar! Halften alltsa, vilket guiden tyckte var roligt for det hade aldrig hant forut. Vi traffade tva stockholmstjejer och en av dem gjorde ett bungy jump fran en bro under gratis turen, lite i forbifarten sadar. Vi stod uppe och kollade pa. Haftigt! Men inget jag skulle gora, och definitivt inte Emelie som vart skraj av att bara sta uppe och titta pa :) istallet ar jag lite sugen pa sky dive (fallskarmshopp). Far se hur mycket adrenalin och mod jag lyckas samla ihop.
Dagens anekdot: Bilarnas registreringsskyltar ser likadana ut som hemma (tre bokstaver + tre siffror) och i mataffaren star det skyltar om Swedish Rounding vilket tydligen star for att de rundar av priser till narmaste hela (tex att 5.99 blir 6).
Hanna
I dag var vi pa en gratis tur runt i Aukland som anordnas av Stray, samma bolag som vi ska tillbringa vara 3 veckor med. Start i morgon! Det ska bli sa himla kul. For er nyfikna sa kan man ga in pa http://www.straytravel.com/ och pa Passes & Prices valja Short Moe under nr 3 (jump to a pass). Det ar varan rutt.
I detta lilla backpackerland ar det action minsann: bungy jump, sky diving, sky jump...under var gratis tur idag sa var vi tolv personer varav sex svenskar! Halften alltsa, vilket guiden tyckte var roligt for det hade aldrig hant forut. Vi traffade tva stockholmstjejer och en av dem gjorde ett bungy jump fran en bro under gratis turen, lite i forbifarten sadar. Vi stod uppe och kollade pa. Haftigt! Men inget jag skulle gora, och definitivt inte Emelie som vart skraj av att bara sta uppe och titta pa :) istallet ar jag lite sugen pa sky dive (fallskarmshopp). Far se hur mycket adrenalin och mod jag lyckas samla ihop.
Dagens anekdot: Bilarnas registreringsskyltar ser likadana ut som hemma (tre bokstaver + tre siffror) och i mataffaren star det skyltar om Swedish Rounding vilket tydligen star for att de rundar av priser till narmaste hela (tex att 5.99 blir 6).
Hanna
Dags for Nya Zeeland da!
Forlat for rolig text utan prickar, men internet ar aterigen gratis och vi jublar lite for det.
Da var semestern i paradiset slut (som vi befarade gick fem dar alldeles for snabbt), och nu blir det action ma ni tro!
Vi har haft det helt fantastiskt pa Fiji. Sista dan akte jag, Emelie, Julie, Peter & Oliver in till stan med lokalbussen. Okej, stan var att ta i. By snarare. Vi gick pa en marknad med frukt, gronsaker, hantverk etc och svettades i varmen. Pa vagen hem var det olidligt hett i den tranga bussen, men anda hade jag inte velat vara nan annanstans just da. Fijianerna ar sa vanliga och trevliga, de tar ingenting for givet utan tar varje dag som den kommer utan att jakta eller stressa. Det ar "Fiji time" som Peter kallar det. En variant pa Hakuna Matata - inga bekymmer. Jag som annars ar rastlos kunde ligga i skuggan hur lange som helst och bara vara. Har Fiji gjort mig till en ny manniska man tro?
Sista kvallen med ganget at vi god middag pa resorten och drack och umgicks. Kollade pa solnedgangen och tavlade lite om vem som kunde ta den ultimata solnedgangs-bilden. Emelie blev lite karvanligt och vanskapligt kastad i poolen med kladerna pa av Peter & Heinrich. Jisses, det var en syn det! Finns pa bild dessutom.
Efter cirkus tva (!!) timmars somn i natt gick vi upp for att aka var bestallda taxi till flygplatsen. Det var bara det att den var 40 min sen. Nar man har brattom till ett flyg ar det inte lika charmigt att fijianerna aldrig skyndar pa...
Men vi kom till Aukland, Nya Zeeland, och genomgick samma procedur som alltid nu for tiden: 1. Fa tag i vara vaskor o komma igenom passkontrollen, 2. Ta ut pengar i ratt valuta, 3. Hitta billigast buss och slutligen hitta till boendet. Idag var det forsta gangen vi inte hade bokat innan utan bara chansade. Gick superbt.
Idag har vi tagit beslut om att skippa att hyra campingvan (det ar tydligen hogsasong och hutlosa priser) och istallet hanga med en buss runt pa bada oarna. Det tipsade vara tyska vanner fran Fiji oss om. Sa nu blir det aventyr och Sagan om Ringen- natur for hela slanten!
Vart ar alla kommentarer.....?
Hanna
Da var semestern i paradiset slut (som vi befarade gick fem dar alldeles for snabbt), och nu blir det action ma ni tro!
Vi har haft det helt fantastiskt pa Fiji. Sista dan akte jag, Emelie, Julie, Peter & Oliver in till stan med lokalbussen. Okej, stan var att ta i. By snarare. Vi gick pa en marknad med frukt, gronsaker, hantverk etc och svettades i varmen. Pa vagen hem var det olidligt hett i den tranga bussen, men anda hade jag inte velat vara nan annanstans just da. Fijianerna ar sa vanliga och trevliga, de tar ingenting for givet utan tar varje dag som den kommer utan att jakta eller stressa. Det ar "Fiji time" som Peter kallar det. En variant pa Hakuna Matata - inga bekymmer. Jag som annars ar rastlos kunde ligga i skuggan hur lange som helst och bara vara. Har Fiji gjort mig till en ny manniska man tro?
Sista kvallen med ganget at vi god middag pa resorten och drack och umgicks. Kollade pa solnedgangen och tavlade lite om vem som kunde ta den ultimata solnedgangs-bilden. Emelie blev lite karvanligt och vanskapligt kastad i poolen med kladerna pa av Peter & Heinrich. Jisses, det var en syn det! Finns pa bild dessutom.
Efter cirkus tva (!!) timmars somn i natt gick vi upp for att aka var bestallda taxi till flygplatsen. Det var bara det att den var 40 min sen. Nar man har brattom till ett flyg ar det inte lika charmigt att fijianerna aldrig skyndar pa...
Men vi kom till Aukland, Nya Zeeland, och genomgick samma procedur som alltid nu for tiden: 1. Fa tag i vara vaskor o komma igenom passkontrollen, 2. Ta ut pengar i ratt valuta, 3. Hitta billigast buss och slutligen hitta till boendet. Idag var det forsta gangen vi inte hade bokat innan utan bara chansade. Gick superbt.
Idag har vi tagit beslut om att skippa att hyra campingvan (det ar tydligen hogsasong och hutlosa priser) och istallet hanga med en buss runt pa bada oarna. Det tipsade vara tyska vanner fran Fiji oss om. Sa nu blir det aventyr och Sagan om Ringen- natur for hela slanten!
Vart ar alla kommentarer.....?
Hanna
Rapport fran Paradiset!
bula! (=hej) och valkomna till en rapport fran paradiset.
Ja, vi lever, i allra hogsta grad dessutom! Alla forvantningar o forhoppningar vi hade pa fiji infriades direkt: turkost vatten, tropisk hetta, vita strander, kokospalmer...vara fem ynka dar har kommer ga sa fort.
Att kliva av planet var lite som att kliva rakt in i ett vaxthus. Hett och fuktigt! ska tillaggas att klockan var fem pa morgonen och det var morkt fortfarande. Puh. Val pa resorten sa fick jag flashbacks fran zanzibar. Det ar samma skona atmosfar (hakuna matata, chilla o softa ar det som galler) och omgivning. Dessutom ar man konstant klibbig o har en odor av svett, solskydd o myggmedel runt sig. Myyys. Stallet ar ganska isolerat, man kommer liksom ingenstans. Men det gor inget!
Igar fyllde Emelie 21, och vad passar val battre an att gora det pa Fiji?! Vi akte pa en utflykt till ett vattenfall och pa eftermiddagen lag vi och snorklade (utrustning far man lana gratis!) i flera timmar. Underbara fiskar i blatt, gront, rott, gult, svart, orange....JAG SAG NEMO!! En liten akta clownfisk. Varsta stolt & glad over det. Pa kvallarna dricker vi coctails och ol (bara jag) och socialiserar med andra backpackers. Ska kanske tillaggas att det har ar en backpacker resort. Vi har bildat ett litet gang med ett par fran tyskland, en kille fran nya zeeland, en kille fran osterrike plus tva killar o en tjej fran tyskland. Vi spelade volleyboll i poolen idag. behover jag saga att tjejerna torskade ganska hart...mycket tack vare tva svenskor. Host host.
nej nu ska vi snart sticka ut och snorkla igen. Internet kostar pengar har och telefonen har ingen tackning, sa det kanske drojer innan ni hor fran oss igen. bilder kommer vid tillfalle ocksa.
Peace out!
Hanna
Påväg till FIJI!
10 saker jag gillar lite extra mycket just nu:
* frozen yoghurt
* mörk turkos (färgen)
* kalifornska stränder
* väldoftande bodylotions (backpackerlyx)
* film (typ Sherlock Holmes som vi såg på bio igår)
* blåbär ( i alla former)
* forever 21 (beroendeframkallande)
* en dollar- sedeln
* 90210 (man måste ju ta serien dit man kommer...)
* tanken på att vi ska till freaking FIJI!
Så att det regnar för 3e dan i rad gör liksom inte så mycket. Borde vara nån sorts rekord med tanke på att det regnar ca 5-6 gånger om året här i California.
Nästa gång skriver jag förmodligen/ förhoppningsvis från paradiset :)
Hanna
Newport Beach - vi har varit "i" The OC på riktigt!
Hej vänner, och speciellt ni med ett förflutet som stora The OC- fan.
Ni vet, serien som satte Orange County & Newport på kartan tack vare Seth, Ryan, Summer, Marissa & co. Åh. Det var tider det. OC- kvällar hemma hos Thomasson på Gråbo...men nu ska jag inte bli alltför nostalgisk här. Vad jag skulle komma till var: idag har vi varit där på riktigt! I Newport, Orange County! Lite coolt är det, så säg? :)
Piren på Newport Beach
Epic! Visst kan ni höra; California, California, here we cooome...
Idag mötte jag & Emelie upp med min gamla lagkamrat Erika från alla åren med fotboll & innebandy i Hansa. Erika har varit i Usa i över ett år, och är nu aupair i LA. Vi tog en utflykt söderut. Tyvärr var det mulet, så Newport kom väl inte riktigt till sin fulla rätt där i det gråa, men vi såg piren, lyxhus och en hel drös med surfare. Vi tänkte gå på nöjesfältet där Ryan & Marissa kysstes i pariserhjulet i säsong 1, men det var stängt. Too bad.
Dagen var dock supertrevlig ändå! Bäst var nog avslutningen, med frozen yoghurt på Pinkberry. I love! Hur kan Sverige inte ha fattat grejen med froYo?! Hade jag varit intresserad av eget företagande hade jag satt igång med att lansera detta fantastiska fenomen bums. Vad sägs som mjukglass gjord av yoghurt (mycket nyttigare och godare) toppat med färsk frukt & bär såsom hallon, blåbär, mango, kiwi, granatäpple...
Igår gick vi en liten promenix nere i Downtown. Tack vare guideboken från Lonely Planet som vår rumskamrat Susie gav oss (hur snällt var inte det?!), så har vi verkligen fått en hel del hjälp. Walt Disney Concert Hall och de gigantiska skyskraporna i glas (samtliga är banker) var häftigast.
Hanna
Ni vet, serien som satte Orange County & Newport på kartan tack vare Seth, Ryan, Summer, Marissa & co. Åh. Det var tider det. OC- kvällar hemma hos Thomasson på Gråbo...men nu ska jag inte bli alltför nostalgisk här. Vad jag skulle komma till var: idag har vi varit där på riktigt! I Newport, Orange County! Lite coolt är det, så säg? :)
Piren på Newport Beach
Epic! Visst kan ni höra; California, California, here we cooome...
Idag mötte jag & Emelie upp med min gamla lagkamrat Erika från alla åren med fotboll & innebandy i Hansa. Erika har varit i Usa i över ett år, och är nu aupair i LA. Vi tog en utflykt söderut. Tyvärr var det mulet, så Newport kom väl inte riktigt till sin fulla rätt där i det gråa, men vi såg piren, lyxhus och en hel drös med surfare. Vi tänkte gå på nöjesfältet där Ryan & Marissa kysstes i pariserhjulet i säsong 1, men det var stängt. Too bad.
Dagen var dock supertrevlig ändå! Bäst var nog avslutningen, med frozen yoghurt på Pinkberry. I love! Hur kan Sverige inte ha fattat grejen med froYo?! Hade jag varit intresserad av eget företagande hade jag satt igång med att lansera detta fantastiska fenomen bums. Vad sägs som mjukglass gjord av yoghurt (mycket nyttigare och godare) toppat med färsk frukt & bär såsom hallon, blåbär, mango, kiwi, granatäpple...
Igår gick vi en liten promenix nere i Downtown. Tack vare guideboken från Lonely Planet som vår rumskamrat Susie gav oss (hur snällt var inte det?!), så har vi verkligen fått en hel del hjälp. Walt Disney Concert Hall och de gigantiska skyskraporna i glas (samtliga är banker) var häftigast.
Hanna
Rapport från en liten LA- förort (och lite annat)
Här sitter jag, utomhus vid poolen med biljardspel och musik i bakgrunden. Klockan är tio på kvällen här ungefär, och man kan lätt sitta med bara armar och ben. Sämre har man haft det.
Om jag ska sammanfatta de senaste dygnen så skulle det kunna räcka med att jag skriver: vi har åkt buss. En himla massa buss. Jättemycket buss. För att utveckla det hela en smula:
Igår ändrade vi återigen våra planer. Vi blev erbjudna att ta över en halvt begagnad sightseeing- buss- biljett för ett mänskligt pris. Annars hade vi aldrig ens tänkt tanken att göra en sån "turistgrej", men nu blev det plötsligt ganska värt. Vi fick se riktigt mycket av Los Angeles, med guidning och anekdoter om alla platser. Då får platserna plötsligt liv och man imponeras av saker man aldrig hade haft en aning om annars. Vi fick bla se kyrkan där Frank Sinatra begravdes, kvarteren där kändisar som Tom Cruise, Leonardo Di Caprio mfl bor, kyrkogården där Jim Morrisson ligger begravd, Beverly Hills, studios där Elvis & Beatles spelat in, kvarteret där Marilyn Monroe hittades död, Sunset Strip, Johnny Depps klubb The Viper Room, Paramount Studios där flertalet filmer & serier spelas in samt en hel del inspelningsplatser från filmer och Tv- serier.
Nöjesfältet på piren i Santa Monica
Såhär nära kom vi det "riktiga" OC: ett strandhus på Long Beach, inte långt från gränsen till Orange County
Emelie på sightseeingbuss i Beverly Hills
Idag lämnade vi mysiga Santa Monica för inte lika mysiga förorten. Vi var de enda vita på hela den ganska fulla lokalbussen. Men hostelet var verkligen över förväntan ändå. Jamenar, vi betalar inte ens 100 spänn per natt för att bo här. Överkomligt, minst sagt! Sen är alla "vanliga" amerikaner så himla trevliga. Busschaufförer, kassabiträde etc. Frågar man nån om nåt gör de alltid så gott de kan för att hjälpa en. God bless America. Typ.
Hanna
Om jag ska sammanfatta de senaste dygnen så skulle det kunna räcka med att jag skriver: vi har åkt buss. En himla massa buss. Jättemycket buss. För att utveckla det hela en smula:
Igår ändrade vi återigen våra planer. Vi blev erbjudna att ta över en halvt begagnad sightseeing- buss- biljett för ett mänskligt pris. Annars hade vi aldrig ens tänkt tanken att göra en sån "turistgrej", men nu blev det plötsligt ganska värt. Vi fick se riktigt mycket av Los Angeles, med guidning och anekdoter om alla platser. Då får platserna plötsligt liv och man imponeras av saker man aldrig hade haft en aning om annars. Vi fick bla se kyrkan där Frank Sinatra begravdes, kvarteren där kändisar som Tom Cruise, Leonardo Di Caprio mfl bor, kyrkogården där Jim Morrisson ligger begravd, Beverly Hills, studios där Elvis & Beatles spelat in, kvarteret där Marilyn Monroe hittades död, Sunset Strip, Johnny Depps klubb The Viper Room, Paramount Studios där flertalet filmer & serier spelas in samt en hel del inspelningsplatser från filmer och Tv- serier.
Nöjesfältet på piren i Santa Monica
Såhär nära kom vi det "riktiga" OC: ett strandhus på Long Beach, inte långt från gränsen till Orange County
Emelie på sightseeingbuss i Beverly Hills
Idag lämnade vi mysiga Santa Monica för inte lika mysiga förorten. Vi var de enda vita på hela den ganska fulla lokalbussen. Men hostelet var verkligen över förväntan ändå. Jamenar, vi betalar inte ens 100 spänn per natt för att bo här. Överkomligt, minst sagt! Sen är alla "vanliga" amerikaner så himla trevliga. Busschaufförer, kassabiträde etc. Frågar man nån om nåt gör de alltid så gott de kan för att hjälpa en. God bless America. Typ.
Hanna
Santa Monica
Nu har vi flyttat från Venice Beach (utan att ha sett Julia Roberts, som enligt min välupplyste far tydligen ska bo där) till Santa Monica, som ligger ett par kilometer norrut (fortfarande vid kusten).
Återigen hade vi väldigt mycket flyt med boendet - jag förstår faktiskt inte riktigt hur vi lyckas?! Det här hostelet är visserligen lite dyrare än vår budget tillåter, men istället finns det gott om plats, gratis internet, det ingår frukost, frächt, stort och allmänt trevlig stämning. Igår lärde vi känna Santa Monica, och dessutom två härliga grabbar på hostelet. Michael från Holland/ New York och Ben från Perth, hade känt varandra ungefär en dag och var redan bästa vänner. Typ. Så när de råkade på två svenskor bjöd de genast med dom på bio! Vi var inte dom som tackade nej :) Michael betalade för oss alla fyra (gentleman! Eller Pappa Betalar.) och filmen, Youth in Revolt med fantastiske Michael Cera, var galen men kul. Jag hade träningsvärk i magen av allt skratt efterråt!
Idag var planen att följa med på hostelets arrangerade utflykt till Malibou med diverse trevliga strandaktiviteter. Det blev dock inställd på grund av regn (trots att solen lyste från en blå himmel kl. 10) så Emelie & jag fick hitta på en egen utflykt. Det blev en tripp, på sådär en två timmar med lokaltrafik, ner till Long Beach. Ja, det var en ganska lång strand! Och bred. Och stor.
California in my heart.
Jag skulle lätt kunna bosätta mig här. När jag vunnit ett par miljoner.
Hanna
Återigen hade vi väldigt mycket flyt med boendet - jag förstår faktiskt inte riktigt hur vi lyckas?! Det här hostelet är visserligen lite dyrare än vår budget tillåter, men istället finns det gott om plats, gratis internet, det ingår frukost, frächt, stort och allmänt trevlig stämning. Igår lärde vi känna Santa Monica, och dessutom två härliga grabbar på hostelet. Michael från Holland/ New York och Ben från Perth, hade känt varandra ungefär en dag och var redan bästa vänner. Typ. Så när de råkade på två svenskor bjöd de genast med dom på bio! Vi var inte dom som tackade nej :) Michael betalade för oss alla fyra (gentleman! Eller Pappa Betalar.) och filmen, Youth in Revolt med fantastiske Michael Cera, var galen men kul. Jag hade träningsvärk i magen av allt skratt efterråt!
Idag var planen att följa med på hostelets arrangerade utflykt till Malibou med diverse trevliga strandaktiviteter. Det blev dock inställd på grund av regn (trots att solen lyste från en blå himmel kl. 10) så Emelie & jag fick hitta på en egen utflykt. Det blev en tripp, på sådär en två timmar med lokaltrafik, ner till Long Beach. Ja, det var en ganska lång strand! Och bred. Och stor.
California in my heart.
Jag skulle lätt kunna bosätta mig här. När jag vunnit ett par miljoner.
Hanna
Venice Beach, LA
Hej vänner,
vad händer hemma?
Emelie på beachen
Det här vill jag också lära mig...snart!!
Inte varje år man sitter på stranden och glider runt på strandpromenader kantade av palmer, blå himmel och hetta den 11 januari!
Vi har haft en väldigt soft och skön dag. Jag, Emelie & Jasmin gick ner på stranden (10 meter från hostelet) efter frukost och kollade på folk som surfade. Resten av dan har liksom bara flytit på. Vi har flanerat runt på strandpromenaden och checkat in Venice Beach och dess omgivningar. Jag har fyndat ett par fejk- rayban solglasögon för 5 dollar (= 35 sek) och Emelie & jag har köpt varsitt par converse för 25 dollar (= 175 sek, ungefär en tredjedel av vad de hade kostat hemma...)
Killen i receptionen går nu under namnet SurfHunken och vi slåss lite om att fråga saker ;)
Det är lätt att trivas här om man säger så :) Imorrn fortsätter Jasmin sin USA- resa mot SAn Diego, och vi ska också checka ut och dra vidare till Santa Monica (sydväst om LA istället för bara väster om LA som Venice Beach).
Hanna
vad händer hemma?
Emelie på beachen
Det här vill jag också lära mig...snart!!
Inte varje år man sitter på stranden och glider runt på strandpromenader kantade av palmer, blå himmel och hetta den 11 januari!
Vi har haft en väldigt soft och skön dag. Jag, Emelie & Jasmin gick ner på stranden (10 meter från hostelet) efter frukost och kollade på folk som surfade. Resten av dan har liksom bara flytit på. Vi har flanerat runt på strandpromenaden och checkat in Venice Beach och dess omgivningar. Jag har fyndat ett par fejk- rayban solglasögon för 5 dollar (= 35 sek) och Emelie & jag har köpt varsitt par converse för 25 dollar (= 175 sek, ungefär en tredjedel av vad de hade kostat hemma...)
Killen i receptionen går nu under namnet SurfHunken och vi slåss lite om att fråga saker ;)
Det är lätt att trivas här om man säger så :) Imorrn fortsätter Jasmin sin USA- resa mot SAn Diego, och vi ska också checka ut och dra vidare till Santa Monica (sydväst om LA istället för bara väster om LA som Venice Beach).
Hanna
Hollywood!!
Jordbävning...? Nej nån sådan har vi inte känt av eller hört talas om.
Däremot är det hur skönt som helst att kunna gå runt i linne och shorts den 10 januari! Gosh, LA alltså. Det här kommer att bli en skön vecka.
Gårdagen var ganska seg. Att åka Greyhoundbuss var inget att sätta upp på sin "att göra innan man dör"- lista direkt. Väl framme i Los Angeles åkte vi på vår livs längsta lokalbuss- resa. Venice Beach, där vi bor, ligger ungefär EN TIMME utanför centrala LA. Visste att stan var stor, men inte att den var så himla utspridd!
Väl framme på hostelet var killen i receptionen så snygg att man blev helt distraherad. Så när vi råkade höra att killen skulle ut med sin kompis på ett ställe nere på gatan, så dröjde det ungefär en halv minut innan vi bestämt oss för att vår ankomst till LA skulle firas med lite utgång :) Vadå att vi suttit på en buss hela dan; en dusch, parfym & lite smink och sen var vi på G! Vi drog med oss vår nya rumskompis, tyska Jasmin, och drog ut. Vi har inte varit ute i USA ännu av den anledningen att man måste vara 21 och att vi har hört att det skulle vara omöjligt att komma in. Pyttsann! En lördagkväll i LA och vi gjorde två barer och ett antal öl och drinkar av bara farten. Det bästa var på ställe nr 2 när vakten granskade legget noggrant. Man kan ju undra vad han letade efter. Inte var det födelsedatum i alla fall.
Såhär nära (+ med 12x zoom) kom vi...
Tre bleka tjejer i den kalifornska solen
Den här är (mest) till dig Nico! Elvis skulle ha fyllt 75 för några dar sen, därav blommorna.
Idag drog jag, Emelie & Jasmin till Hollywood! Vi gick längs med Walk of Fame och kollade på stjärnorna i asfalten, flanerade runt i kverter efter kvarter med lyxvillor och gick lite närmare Hollywood- skylten.
Hanna
Däremot är det hur skönt som helst att kunna gå runt i linne och shorts den 10 januari! Gosh, LA alltså. Det här kommer att bli en skön vecka.
Gårdagen var ganska seg. Att åka Greyhoundbuss var inget att sätta upp på sin "att göra innan man dör"- lista direkt. Väl framme i Los Angeles åkte vi på vår livs längsta lokalbuss- resa. Venice Beach, där vi bor, ligger ungefär EN TIMME utanför centrala LA. Visste att stan var stor, men inte att den var så himla utspridd!
Väl framme på hostelet var killen i receptionen så snygg att man blev helt distraherad. Så när vi råkade höra att killen skulle ut med sin kompis på ett ställe nere på gatan, så dröjde det ungefär en halv minut innan vi bestämt oss för att vår ankomst till LA skulle firas med lite utgång :) Vadå att vi suttit på en buss hela dan; en dusch, parfym & lite smink och sen var vi på G! Vi drog med oss vår nya rumskompis, tyska Jasmin, och drog ut. Vi har inte varit ute i USA ännu av den anledningen att man måste vara 21 och att vi har hört att det skulle vara omöjligt att komma in. Pyttsann! En lördagkväll i LA och vi gjorde två barer och ett antal öl och drinkar av bara farten. Det bästa var på ställe nr 2 när vakten granskade legget noggrant. Man kan ju undra vad han letade efter. Inte var det födelsedatum i alla fall.
Såhär nära (+ med 12x zoom) kom vi...
Tre bleka tjejer i den kalifornska solen
Den här är (mest) till dig Nico! Elvis skulle ha fyllt 75 för några dar sen, därav blommorna.
Idag drog jag, Emelie & Jasmin till Hollywood! Vi gick längs med Walk of Fame och kollade på stjärnorna i asfalten, flanerade runt i kverter efter kvarter med lyxvillor och gick lite närmare Hollywood- skylten.
Hanna
Sista dan i San Francisco
Hm, vad gjorde vi sista dan i San Francisco då?
Justdet, vi gick fram och tillbaka till bussterminalen ett antal gånger. När vi bokade bussbiljetter till Greyhoundbussen online råkade vi nämligen boka en 10.00 pm buss istället för am (finns ju en viss skillnad mellan att åka 10 på morgonen och 10 på kvällen). En eloge till oss ändå som faktiskt lyckades boka om en ej ombokningsbar biljett! Vi tackade kvinnan på terminalen (som var väldigt lik Carla i Scrubs och ungefär lika trevlig) ungefär tusen gånger.
Annars har vi mest glidit runt i centrum med våra trötta ben & fötter. Jag har förälskat mig i frozen yoghurt (yoghurtglass, som faktiskt är mycket nyttigare än vanlig glass. I alla fall enligt reklamen...) som vi åt på ett ställe idag.
Imorgon åker vi alltså buss vidare till Los Angeles. LA. Änglarnas stad...
Till alla er som jag fel-informerat: vi ska vara i Kalifornien i totalt 2 veckor. Inte fyra!
Hanna
Skavsår, ekorrar och distansbedömningar. Bland annat.
God kväll! (eller god morgon för er därhemma i Sverige)
Mina fötter har varit samarbetsvänliga och trogna i över en vecka nu, men under vandringen till bron igår började de att strejka rejält, och idag hade jag skavsår/ nästanskavsår på båda hälarna. Helgarderade med deodermplatta (tack för lånet Emelie), dubbla plåster och plåstertejp. Way to go!
Idag lyckades vi återigen med en ganska fet felbedömning i avstånd när vi skulle ta oss till The Golden Gate Park som är en gigantisk park i närheten av bron. Jag förstår inte att vi aldrig lär oss. Kolla, det här är ju bara en jätteliten bit på kartan, det klart vi kan gå den biten...i verkligheten visar sig biten vara några mil sådär. Visst, man får motion och kondition men också träningsvärk och skavsår!
Parken var inte riktigt i säsong, men det fanns många coola ekorrar. Jag har fått en grej för fiskmåsar och ekorrar. Lite pinsamt sådär, men det är ju riktigt häftiga djur ju! Just det, vi lyckades gå vilse i den botaniska trädgården också. Annars var det inget speciellt sådär.
Glömde berätta igår att vi startat en liten samling. Jag lånade idén av Anna (jag hoppas du ser det som en tribute och inte som en stöld, Anna) som köpte ett shotsglas från varje plats de besökte på sin resa i Karibien. Så nu har vi köpt glas med spårvagn på. Problemet är väl bara att vi kom på det lite sent, så vi har inte nåt från New York...
Nu har vi paltkoma efter att ha ätit en jättemiddag. Vet inte om jag skrev det, men en tjej som jobbar på hostelet lagar middag till de som skriver upp sig för bara $5 (35 kr). Jättegod och framförallt mycket mat! Emelie kunde äta alltihop också. Hon har hittat en liten irländsk soulmate också, en tjej som också jobbar här och som också är glutenintolerant.
Hanna
Mina fötter har varit samarbetsvänliga och trogna i över en vecka nu, men under vandringen till bron igår började de att strejka rejält, och idag hade jag skavsår/ nästanskavsår på båda hälarna. Helgarderade med deodermplatta (tack för lånet Emelie), dubbla plåster och plåstertejp. Way to go!
Idag lyckades vi återigen med en ganska fet felbedömning i avstånd när vi skulle ta oss till The Golden Gate Park som är en gigantisk park i närheten av bron. Jag förstår inte att vi aldrig lär oss. Kolla, det här är ju bara en jätteliten bit på kartan, det klart vi kan gå den biten...i verkligheten visar sig biten vara några mil sådär. Visst, man får motion och kondition men också träningsvärk och skavsår!
Parken var inte riktigt i säsong, men det fanns många coola ekorrar. Jag har fått en grej för fiskmåsar och ekorrar. Lite pinsamt sådär, men det är ju riktigt häftiga djur ju! Just det, vi lyckades gå vilse i den botaniska trädgården också. Annars var det inget speciellt sådär.
Glömde berätta igår att vi startat en liten samling. Jag lånade idén av Anna (jag hoppas du ser det som en tribute och inte som en stöld, Anna) som köpte ett shotsglas från varje plats de besökte på sin resa i Karibien. Så nu har vi köpt glas med spårvagn på. Problemet är väl bara att vi kom på det lite sent, så vi har inte nåt från New York...
Nu har vi paltkoma efter att ha ätit en jättemiddag. Vet inte om jag skrev det, men en tjej som jobbar på hostelet lagar middag till de som skriver upp sig för bara $5 (35 kr). Jättegod och framförallt mycket mat! Emelie kunde äta alltihop också. Hon har hittat en liten irländsk soulmate också, en tjej som också jobbar här och som också är glutenintolerant.
Hanna
Vi hade i alla fall (inte) tur med vädret
Hej vänner,
här rullar det på. Vi har faktiskt varit iväg i över en vecka och är redan på stopp nr 2 av 7! En liten fågel viskade i mitt öra att vi har fått en del nya läsare här på bloggen, vilket är jätteroligt! Ni är så välkomna (och nu måste jag kanske tänka på vad jag skriver istället för att flippa!).
Idag var himlen klarblå när vi lämnade hostelet, så vi styrde stegen mot Golden Gate- bron och såg fram emot ett klart väder och fina bilder. Såklart så hade det hunnit bli mulet när vi knatat halvvägs. Trots dimman, så var bron verkligen imponerande! "Obyggbar" på grund av det dimmiga vädret, sades det 1937 när den byggdes. Visste ni förresten att den röda färgen på bron har ett eget namn? International Orange!
Jag vid Golden Gate- bron idag. Klicka så blir bilden större.
Så, lite reflektioner om USA då: Amerikanerna är lite lustiga på många sätt. I non-fat- landet är det tillexmpel hur enkelt som helst att hitta fettfria grejer: glass, mjölk, yoghurt, majonäs...men osötat däremot, det går typ inte. Uppenbarligen har de inte fattat det här med att fettet ofta inte är den stora boven, utan snarare sockret och kolhydraterna.
Sen är det ju lite märkligt att vi svenskar, som faktiskt bara är 9 miljoner till antalet och måste räknas som ett litet land i jämförelse, ändå finns överallt! Man hör det välbekanta språket flera gånger om dan, även här i San Fransisco.
Hanna
här rullar det på. Vi har faktiskt varit iväg i över en vecka och är redan på stopp nr 2 av 7! En liten fågel viskade i mitt öra att vi har fått en del nya läsare här på bloggen, vilket är jätteroligt! Ni är så välkomna (och nu måste jag kanske tänka på vad jag skriver istället för att flippa!).
Idag var himlen klarblå när vi lämnade hostelet, så vi styrde stegen mot Golden Gate- bron och såg fram emot ett klart väder och fina bilder. Såklart så hade det hunnit bli mulet när vi knatat halvvägs. Trots dimman, så var bron verkligen imponerande! "Obyggbar" på grund av det dimmiga vädret, sades det 1937 när den byggdes. Visste ni förresten att den röda färgen på bron har ett eget namn? International Orange!
Jag vid Golden Gate- bron idag. Klicka så blir bilden större.
Så, lite reflektioner om USA då: Amerikanerna är lite lustiga på många sätt. I non-fat- landet är det tillexmpel hur enkelt som helst att hitta fettfria grejer: glass, mjölk, yoghurt, majonäs...men osötat däremot, det går typ inte. Uppenbarligen har de inte fattat det här med att fettet ofta inte är den stora boven, utan snarare sockret och kolhydraterna.
Sen är det ju lite märkligt att vi svenskar, som faktiskt bara är 9 miljoner till antalet och måste räknas som ett litet land i jämförelse, ändå finns överallt! Man hör det välbekanta språket flera gånger om dan, även här i San Fransisco.
Hanna
California Dreamin´
Jag fortsätter med temat Låttitlar, och just nu är livet lite som en låttext faktiskt. San Fransisco och California är heeelt underbart. Det är en sån härlig stad. Stor, men ändå lagom. Gammaldags men ändå modern. Vacker; med grönskande träd, gräsmattor, buskar, palmer och blommor. Charmig; med gatorna som går upp och ner med små spårvagnar på. Soft med softa människor. Dagens tips: åk till San Fransisco!
Cupcake från Kara´s Cupcakes (morot med kristyr...gosh!!)
Kontraster: palm + julgran + Roosevelt- staty
Spårvagn på San Fransiscos gator
Jag rivstartade dagen med nytt rekord i kolhydrater till frukost. Typ. Frukost ingår på hostelet och dom dukar fram allt vad bröd o bagels heter, med tio sorters marmelad, sylt, nutella & jordnötssmör. Vart tog lättyoghurten och den osötade müslin vägen...?
Sedan började vi bekanta oss med SF på allvar. Vi tittade förbi ett mysigt litet Cabel Car Museum & lärde oss om spårvagnar. Gick förbi världens brantaste gata (=stup. Underhållande att se bilarna som försökte ta sig ner!) och världens krokigaste gata. Hamnade nere vid hamnen, Fisherman´s Wharf, där vi kunde ana konturerna av Golden Gate Bron i dimman långt borta. Vi ska ta oss närmare en annan dag är planen. Hade utsikt till ön där det gamla fängelset Alcatraz ligger. Vandrade runt nere vid pirarna. Jag vart imponerad av de gigantiska fiskmåsarna (alla blir vi imponerad av olika saker...). Spanade in krabbor som vi ska käka nån dag! Dagens lunch blev istället en otrolig glassdessert för Emelies del, och en otroligt söt cupcake för min del. Jag har tagit mitt uppdrag med att se till att Emelie (som är glutenallergiker) inte ska gå ner för mycket i vikt på största allvar.
Hanna
Cupcake från Kara´s Cupcakes (morot med kristyr...gosh!!)
Kontraster: palm + julgran + Roosevelt- staty
Spårvagn på San Fransiscos gator
Jag rivstartade dagen med nytt rekord i kolhydrater till frukost. Typ. Frukost ingår på hostelet och dom dukar fram allt vad bröd o bagels heter, med tio sorters marmelad, sylt, nutella & jordnötssmör. Vart tog lättyoghurten och den osötade müslin vägen...?
Sedan började vi bekanta oss med SF på allvar. Vi tittade förbi ett mysigt litet Cabel Car Museum & lärde oss om spårvagnar. Gick förbi världens brantaste gata (=stup. Underhållande att se bilarna som försökte ta sig ner!) och världens krokigaste gata. Hamnade nere vid hamnen, Fisherman´s Wharf, där vi kunde ana konturerna av Golden Gate Bron i dimman långt borta. Vi ska ta oss närmare en annan dag är planen. Hade utsikt till ön där det gamla fängelset Alcatraz ligger. Vandrade runt nere vid pirarna. Jag vart imponerad av de gigantiska fiskmåsarna (alla blir vi imponerad av olika saker...). Spanade in krabbor som vi ska käka nån dag! Dagens lunch blev istället en otrolig glassdessert för Emelies del, och en otroligt söt cupcake för min del. Jag har tagit mitt uppdrag med att se till att Emelie (som är glutenallergiker) inte ska gå ner för mycket i vikt på största allvar.
Hanna
If you´re going to San Fransisco...
...se då till att inte bli överkörd av nån liten spårvagn. För dom finns det gott om här!
Efter att ha övernattat på JFK Airport var vi ganska möra när flyget gick på morgonkvisten. Men San Fransisco var en liten kalifornsk pärla, och tog emot oss på allra bästa sätt: blå himmel, sol och varmt! Till en början gick vi runt som soldyrkare och bara njöt. Från en årstid till en helt annan - isande minusgrader och snö till sol, gröna gräsmattor, blå himmel och cirkus femton grader varmt. Minst. Vilken befrielse att slippa vantar, mössa & raggsockor (ja, nu kan jag ju sluta tjata om det också!).
Vi har checkat in på ett jättemysigt hostel som dessutom råkar passa vår budget förträffligt (ja, New York blev ganska dyrt, precis som vi trodde) och har vandrat upp och ner lite i stan och kollat på de söta spårvagnarna. Jag gillar redan stan, som är stor men ändå liten, gemytlig och gammaldags på nåt sätt.
Ikväll ska vi käka middag på hostelet (hemlagat för fem dollar, det gillar vi) och imorgon ska vi göra stan på allvar. Då ska vi se till att ta lite bilder också!
Hanna
Hej då kyla, hej värme!
In New York
Concrete jungle where dreams are made of,
Theres nothing you can’t do,
Now you’re in New York,
these streets will make you feel brand new,
Big lights will inspire you,
lets hear it for New York, New York, New York
Concrete jungle where dreams are made of,
Theres nothing you can’t do,
Now you’re in New York,
these streets will make you feel brand new,
Big lights will inspire you,
lets hear it for New York, New York, New York
Vår sista dag i New York börjar gå mot sitt slut. Idag har det, om möjligt, varit ÄNNU kallare. Folk tycker att vi är lite knäppa när vi huttrar. Vadå, ni kommer ju från Sverige och ska ju vara vana vid kyla...? Men isande vindar rakt i ansiktet är inte skönt.
Halva förmiddagen jagade vi musikalbiljetter till ett mänskligt pris. Det gick inge vidare. Jag trånade vid Billy Elliot- entrén, men de billigaste biljetterna till idag kostade över 120 dollar. Puh. Så när vi hittade biljetter till Chicago slog vi till av bara farten (26 dollar stryck). Det var bara det att föreställningen var på kvällen och vår marginal till att hinna till flygplatsen skulle bli väldigt tajt. Så det fanns inget annat att göra än att böna om att få pengarna tillbaka. Det lyckades som tur var. Men det blev tyvärr ingen musikal sista dan i New York. Men men.
Strax ska ve bege oss mot flygplatsen där vi ska tillbringa natten. Myyys. JFK är ju en rätt (!!) stor flygplats, så det ska nog gå. Flyget till San Fransisco går tidigt imorrn bitti.
Ska bli sååå skönt att slippa dubbla vantar, raggsockor och ständig fleecetröja (min har seriöst växt fast på mig nu) och istället få glida runt i chinos o tygskor.
California, california, here we coooome....
Hanna
En soft dag i The Big Apple
Idag har NY varit (om möjligt) ännu kyligare. Vi hade lovat våra ömma fötter och min förkylda kropp en soft dag, och det har vi faktiskt hållit.
Det första på dagens "to do"- lista var att lämna Harlem. Inget ont om Harlem (Bronx har ju faktiskt gått om i kriminalitet och i Harlem är det bara varannan person man möter på gatan som ser ut att kunna tänka sig att råna en) men tjejerna i vår sovsal var ett gäng respektlösa, högljudda brudar. Klockan ett i natt, efter att ha försökt sova i cirkus två timmar, fick H. Österberg nog och röt till att nu var det dom som släckte lyset och höll snattran. På finfin engelska kryddad med diverse lämpliga svordomar.
Nu är vi istället tillbaka på västra sidan om Central Park igen, på ett "riktigt" hostel med ordning och reda. Så nu kan ni vara lugna igen, kära föräldrar.
Idag hoppade vi av tunnelbanan i södra midtown och strövade runt i stadsdelen the greenwich village som var mysigt men snorkallt. Killen i mataffären hälsade med repliken "Oh, are you guys out snowboarding today?" eftersom vi hade mössorna nerdragna och halsdukarna uppdragna. I kölden ägande vi oss åt lite nästan- shopping (kolla på grejer utan att handla) och insåg att det är väldigt frustrerande att inte få shoppa när kläder etc kostar hälften av vad det gör hemma. Jag ska tillbaka till NY! Vår eller höst, med fet plånbok. Inbokat.
För övrigt så undersöker jag den amerikanska sk. matkulturen flitigt. Rostade bagels med färskost är en höjdare! Annars fínns det snabbmatskedjor i varje hörn och man förstår verkligen varför amerikanerna är lite, hrm, tyngre. Igår hade jag faktiskt en liten hallelujah- moment. På Mc Donalds. Ironisk? Nej. USA- frälst? Mjo, litegrann. För allra första gången såg nämligen maten ut som på bilderna, och Angus- burgaren var amazing. Gick väl upp ett par kilo bara under den lunchen. Men billigt var det, under femtio spänn för ett helt mål. En liter läsk ingår i målet och är liksom standard. Emelie frågade om det fanns mindre muggar, och fick en konstig blick tillbaka. Nehej, okej då.
Imorgon det vår sista dag i New York, och vi (okej, mest jag) är väldigt sugna på superbilliga sistaminuten- biljetter till nån Broadway- musikal...hoppas hoppas!
Hanna
Det första på dagens "to do"- lista var att lämna Harlem. Inget ont om Harlem (Bronx har ju faktiskt gått om i kriminalitet och i Harlem är det bara varannan person man möter på gatan som ser ut att kunna tänka sig att råna en) men tjejerna i vår sovsal var ett gäng respektlösa, högljudda brudar. Klockan ett i natt, efter att ha försökt sova i cirkus två timmar, fick H. Österberg nog och röt till att nu var det dom som släckte lyset och höll snattran. På finfin engelska kryddad med diverse lämpliga svordomar.
Nu är vi istället tillbaka på västra sidan om Central Park igen, på ett "riktigt" hostel med ordning och reda. Så nu kan ni vara lugna igen, kära föräldrar.
Idag hoppade vi av tunnelbanan i södra midtown och strövade runt i stadsdelen the greenwich village som var mysigt men snorkallt. Killen i mataffären hälsade med repliken "Oh, are you guys out snowboarding today?" eftersom vi hade mössorna nerdragna och halsdukarna uppdragna. I kölden ägande vi oss åt lite nästan- shopping (kolla på grejer utan att handla) och insåg att det är väldigt frustrerande att inte få shoppa när kläder etc kostar hälften av vad det gör hemma. Jag ska tillbaka till NY! Vår eller höst, med fet plånbok. Inbokat.
För övrigt så undersöker jag den amerikanska sk. matkulturen flitigt. Rostade bagels med färskost är en höjdare! Annars fínns det snabbmatskedjor i varje hörn och man förstår verkligen varför amerikanerna är lite, hrm, tyngre. Igår hade jag faktiskt en liten hallelujah- moment. På Mc Donalds. Ironisk? Nej. USA- frälst? Mjo, litegrann. För allra första gången såg nämligen maten ut som på bilderna, och Angus- burgaren var amazing. Gick väl upp ett par kilo bara under den lunchen. Men billigt var det, under femtio spänn för ett helt mål. En liter läsk ingår i målet och är liksom standard. Emelie frågade om det fanns mindre muggar, och fick en konstig blick tillbaka. Nehej, okej då.
Imorgon det vår sista dag i New York, och vi (okej, mest jag) är väldigt sugna på superbilliga sistaminuten- biljetter till nån Broadway- musikal...hoppas hoppas!
Hanna
Happy New Year i NY :D
Happy New Year på er allihop!
Hur mår huvudena idag? Tungt? Vi mår sådär. Men det beror INTE på alkohol. Vi hade nämligen en vit nyår. För första gången på...rätt många år. Jamenar, förra året var det inte så pjåkigt ändå. Middag med vänner, bubbelrus och efterfest med dimmiga konversationer. I år blev det - Times Square, NY. Kände mig jäkligt snygg måste jag säga; osminkad i jeans, joggingskor (långkallingar under såklart), fleecetröja och 5 tröjor under, regnjacka, mössa och vantar. Och inte en droppe alkohol i närheten. Topp! Men det var också en jäkligt häftig nyår. I New York liksom. Inget man gör varje år.
Under årets sista dag körde vi på temat Höga Byggnader (Chrysler Building och Empire State Building) samt Höga Saker I Övrigt (julgranen vid Rockefeller Center och kaffichock från Starbucks tex).
Det var otroligt häftigt att komma till Times Square första gången. Det var då det föll ner; Det HÄR är New York! Vi kollade runt lite med folk när det kunde tänkas lämpligt att befinna sig på Times Square för nyårsfirandet. De sa att området började stängas av efter lunch. Och det stämde verkligen. Jag har aldrig sett så många poliser på en gång. Vi stod upp, bland tusentals människor från hela världen, och väntade på The Ball Drop i 6 timmar. SEX timmar i snö, regn och minus en grad. Tack gud för mina raggsockor och dubbla vantar! Var det värt det då? Jodå. Trots nytt rekord i självplågeri så var det en mäktig känsla! Jubel, konfetti, raketer, musik, glitter och ljus...
Starbucks & Chrysler Building, nyårfirande på Times Square & isrinken i Central Park
(klicka på bilderna så blir dom större!)
Idag skulle vi ha en soft dag med tanke på att vi var ganska trötta & möra efter gårdagen. Det gick sådär. Vi har gått över hela Manhattan nämligen. Började flanera i ett vintrigt Central Park och fortsatte runt Midtown och Upper East Side (inte en Gossip Girl- karaktär i sikte, tyvärr).
Mor och far; vi har nu anlänt till vårt nya boende. I Harlem. Och jag har halsont, nästäppa och förmodligen feber. Men vad gör väl det!
Hanna
Hur mår huvudena idag? Tungt? Vi mår sådär. Men det beror INTE på alkohol. Vi hade nämligen en vit nyår. För första gången på...rätt många år. Jamenar, förra året var det inte så pjåkigt ändå. Middag med vänner, bubbelrus och efterfest med dimmiga konversationer. I år blev det - Times Square, NY. Kände mig jäkligt snygg måste jag säga; osminkad i jeans, joggingskor (långkallingar under såklart), fleecetröja och 5 tröjor under, regnjacka, mössa och vantar. Och inte en droppe alkohol i närheten. Topp! Men det var också en jäkligt häftig nyår. I New York liksom. Inget man gör varje år.
Under årets sista dag körde vi på temat Höga Byggnader (Chrysler Building och Empire State Building) samt Höga Saker I Övrigt (julgranen vid Rockefeller Center och kaffichock från Starbucks tex).
Det var otroligt häftigt att komma till Times Square första gången. Det var då det föll ner; Det HÄR är New York! Vi kollade runt lite med folk när det kunde tänkas lämpligt att befinna sig på Times Square för nyårsfirandet. De sa att området började stängas av efter lunch. Och det stämde verkligen. Jag har aldrig sett så många poliser på en gång. Vi stod upp, bland tusentals människor från hela världen, och väntade på The Ball Drop i 6 timmar. SEX timmar i snö, regn och minus en grad. Tack gud för mina raggsockor och dubbla vantar! Var det värt det då? Jodå. Trots nytt rekord i självplågeri så var det en mäktig känsla! Jubel, konfetti, raketer, musik, glitter och ljus...
Starbucks & Chrysler Building, nyårfirande på Times Square & isrinken i Central Park
(klicka på bilderna så blir dom större!)
Idag skulle vi ha en soft dag med tanke på att vi var ganska trötta & möra efter gårdagen. Det gick sådär. Vi har gått över hela Manhattan nämligen. Började flanera i ett vintrigt Central Park och fortsatte runt Midtown och Upper East Side (inte en Gossip Girl- karaktär i sikte, tyvärr).
Mor och far; vi har nu anlänt till vårt nya boende. I Harlem. Och jag har halsont, nästäppa och förmodligen feber. Men vad gör väl det!
Hanna
