Vår vecka i Byron gick så fort på nåt sätt, (tiden går fort när man har roligt...?) plötsligt var det dags att säga tack och farväl. Byron var första stället i Australien hittills som kag kände att jag inte riktigt var klar med på nåt sätt. Om man nånsin blir klar med Byron. Om man nånsin blir klar med Australien rättare sagt. Skulle lätt kunna stanna i Byron i alla fall, och leta jobb. Vi kommer säga som alla andra sagt före oss: Åk till Byron Bay, ni kommer älska det! För det är verkligen dagens sanning. Jag lämnade en liten bit av mitt hjärta där. Okej, det kanske hade lite att göra med en viss kanadensare också, men annars var det faktiskt för att Byron är ett litet paradis.

Detta trots att vi lämnade Byron den dan då de australiensiska vädergudarna återigen ville jävlas med oss. Det regnade HELA morgonen och förmiddagen. Vi hade suttit isolerade under taket på uteplatsen eftersom varje rörelse innebar att man vart plaskblöt. Där snackar vi ösregn! Galet intensivt ösregn.

Vi hade egentligen inga förväntningar på Surfers Paradise när vi kom hit. Precis som alla sagt innan oss, så kommer vi också att säga: Visst, åk till Surfers men åk vidare lika fort igen. Stan är nämligen rätt överskattad och gör sig inte riktigt förtjänt av sitt namn. Nu har jag ju inte surfat här, men lite Surfers Disappointment är det nog allt. Surfers är så olikt Byron: Skyskrapor och stadsliv jämfört med den softa, mysiga småstadskaraktären som Byron har. Vi har konstaterat att det finns TVÅ saker att göra här i Surfers: Ligga på beachen & festa. Så det är vad vi har gjort! Check och check på den.

Lite cred till Surfers ändå, för igår bjöd stället på ett helt overkligt bra väder. Sånt väder som Australien SKA ha varje dag, men som har varit lite...ehrm, frånvarande. Surfers tog ändå begreppet clear blue sky till en helt annan nivå igår. Det var välkommet, och vi njöt på beachen hela dan pretty much. På kvällen drog vi ut på Pubcrawl med ett gäng som arrangerar krog/partyrundor i princip. Ganska stillsam tillställning (det var ju bara onsdag) i jämförelse, men vi träffade en del trevliga personer ändå. En schweizare, några britter och två nästansvenskar. Jag kunde ha offrat min ena lilltå på att de banne mig var svenskar! Två blonda lintottar i brorsans ålder. Men nej, de var från Melbourne. Oväntat. Men de sa att sen de kom till Surfers så hade de fått höra samma sak tre gånger redan, så det var inte bara jag alltså. Känns lite olagligt att se så svensk ut. Borde vara patenterat. Det var i alla fall en del coola uteställen.

Här i Surfers bor vi på ett backpacker- hotell mitt i centrum. Boendet ingår i vårt östkust- paket från Peter Pan. Känns väldigt lyxigt med bara 4 sängar i rummet plus badrum och kyl på rummet.

Nu har vi också upptäckt att våra vägar kommer att korsas med andras som gör precis samma sträcka. De första vi snubblade över igen var två österikiska tjejer från vår sovsal i Byron. Samma dag såg vi också de två grabbarna från Jönköping som vi snackat med förut. Fram tills nu har vi ju flängt kors och tvärs över det här landet, men nu börjar vi ta oss uppåt norrut mot Cairns.

Peace out!
Hanna 

Dag 2,5 i Byron so far, och vi trivs som fiskarna i vattnet.
Vadret kunde dock vara nagot battre, men pa nat satt har vi vant oss vid detta sa kallade vader: sol, moln, mulet, regn, mulet, moln, sol...repeterat sadar en tjugo ganger per dag. Inte alls storande eller sa, nej. Host host.

St Patricks Day firades med gron ol och dansande pa borden pa Cheeky Monkeys, backpackerbaren nr 1. Fem dollar meal och lojligt billig ol. Jotack, ge mig!

Igar var energin nere under noll (trots tidig hemfard kvallen innan) och vi gjorde egentligen inte sadar jattemycket.

Dock! Vi ramlade in pa backpacker-resebyran Peter Pan och strukturerade upp hela var resterande vistelse i Australien! Det ni, inte illa for tva tjejer som inte planerat speciellt mycket under den manaden vi varit har hittills. Tjejen som hjalpte oss var jatteshysst, och nu har vi satt ihop ett paket med allt boende och aktiviteter langs med hela kusten upp till Cairns. Allt enligt var budget och efter vara onskemal. Vi fick en otrolig rabatt genom att boka allting, och nu kommer resten av Aus bli rena drommen. Inte for att det inte ar rena drommen redan, men ja, ni fattar. Vad sags som bla 3 dar/2 natter campingtur pa Fraser Island, motsvarande segelaventyr pa Whitsunday, regnskogsaventyr i Cairns plus guidad snorkeltur pa barriarrevet, surfarlektioner...dessutom ingar allt boende, all utrustning vi behover och nastan all mat. Dessutom fick vi en 3dagars kanottur och en dagtur gratis nar vi bokade.
Jotack, vi ar nojda, det har kanns jattebra! Vi fick med allt vi ville gora och lite till - for ett helt overkomligt pris.

Sen var det jag som bestamt sa att vi inte skulle ga ut igar kvall. Jo tjena. men ibland blir det inte riktigt som man tankt sig skulle man kunna saga. Kul var det.

Idag har vi varit i hippestaden Nimbin utanfor Byron. Jisses, tror vi blev erbjudna gras och hash brownies fyra ganger pa 20 meter nar vi strovade pa huvudgatan. Vi kande oss lite obekvama och man ville helst inte ga nara eller ta i nanting liksom. No worries mamma, vi skotte oss utmarkt.

Hanna

Solen lyser lite med sin frånvaro här hos oss i Brisbane för tillfället, skulle man kunna säga.
Höhö.

Det regnar aldrig i Brisbane, men vi är här så är det såklart shit weather. Men inte har det stoppat oss! Det är en allmänt soft atmosfär här, och vi har hängt med Dylan och hans mates. Sköna australiensare! De har visat oss utelivet i Brisbane den här helgen och hjälpt oss med det mesta.

Jag skäms faktiskt lite över att vara svensk nu för tiden. Vi svenskar är nämligen så himla stela, kyliga och torra i jämförelse med, ja, typ australiensare. De är mycket mer öppna och vänliga. Här hinner man knappt få upp kartan ur väskan innan någon liten lokalbo dyker upp och frågar om man behöver hjälp. Kassörskorna i mataffären hälsar alltid med How are you doing? Och så vidare.

Idag har jag, Emelie & Dylan varit nere och kollat in Berleigh vid Gold Coast.Trots mulet väder så var det en soft dag. Kollade bland annat in grymma surfare och badade i vågorna.

Hanna

Yep, tillbaka till civilisationen i centrala Melbourne då,
efter ett par dagars roadtrip längs med en av världens vackraste kuststräckor, The Great Ocean Road, längst ner i södra Australien. Okej, vi har inte direkt varit ute i the outback eller bushen, men däremot såg vi fantastiska kuster med stenformationer såsom Bay of Islands, London Bridge & 12 Apostels. Helt otroligt vackert var det. Vi övernattade i små pärlor till byar, åt alldeles för mycket choklad, jämförde våra tre länder, solade, badade…

Vi var ett minst sagt mixat, men skönt gäng, som gav oss iväg: 2 aussies, 2 amerikaner och 2 svenskor. Vår vän Rachel (som vi lärde känna på Stray-bussen i NZ) var chaufför , Caleb (Rachels systers pojkvän) kartläsare - de var dessutom de enda som klarade av att köra på ”fel” sida av vägen – och sen var det jag, Emelie, Min & Danny (också från Straybussen) som hjälptes åt att ställa dumma frågor och kommentera allt vi såg. Ungefär. Australiensarna himlade med ögonen när vi blev superexalterade över vår första ”varning för kängurus”- skylt. Vi har dock inte sett några vilda kängurus. Än.

Vi hade även med oss 4 boogie boards som såklart skulle testas. En boogie board är som en liten surfbräda som man bara ligger på mage på och försöker fånga vågorna. Jag råkade vara något av en naturbegåvning (eller nybörjartur…) med Rachel som coach. Hur kul som helst!

Vi har även hunnit ta tempen på Melbourne som verkar vara en jäkligt shysst stad. Det är alltid lite inbördes konkurrens mellan Sydney & Melbourne, men än så länge ligger de båda lika i min bok. Nja, okej, Melbourne verkar vara liiite coolare. Nån som råkar vara i stan nästa helg och kanske vill följa med mig på Future Music Festival med bla David Guetta & Franz Ferdinand…?

Hanna